Fikapaus med pudel.
Igår stod det en tant framför mig i kön på fiket jag och Jennifer valt för shoppingpaus. Denna kvinnan beställde en kula vaniljglass och berättade glatt att glassen, ja glassen var till hunden. Tanten viftar lite obestämt åt höger, och visst vrider man på huvudet i smyg för att kika.
Där i hörnet står en enorm kungspudel.
Allt detta skulle ha förbisetts från min sida om inte nu det surrealistiska i situationen tar sig vid. Kassörskan, en medelålders kvinna med stålgrå ränder i sitt hår, börjar oja sig. Ja, jag skrev rätt. Den här kvinnan ger ojandet ett ansikte.
Oj-oj-oj-oj-oj-oj-oj vad SÖT vovve! Jäätte SÖÖÖÖT! Oj-oj-oj! Ska den söta vovven ha glassen?! Oj-oj-oj-oj-oj! Gooood glass till fina vovven! OJ-OJ-OJ!
Övrig cafépersonal kommer ut från kök och vrår och alla lägger huvudet på sne.
OJ VILKEN FIN HUND!
Är det bara jag som upptäckt att hundjävlen är en ful, ovårdad och GIGANTISKT kungspudel?
Jag kan inte sluta bli förvånad över människor.
Kommentarer
Postat av: Anna
Hahahahahahaha... jag förstår precis känslan!
Postat av: Lennie
Hata henne inte för att hon uttrycker sina känslor.
Trackback
